Än så är det långt till vår står det ju i den gamla välkända visan, och det stämmer säkert nu också även om det varit vårlikt ute med många plusgrader och solsken. Känslan av annalkande vår förstärks när man upptäcker att några ringduvor återvänt efter vintersemestern söderöver. Att se mesarna –särskilt blåmesarna– bokstavligen lysa i solskenet minskar inte våraningarna, och krokus, snödroppar och vintergäck ger ytterligare förstärkning.
Ännu ett tecken på att våren smyger i knutarna är att fåglarna börjar bli riktigt hormonstinna. De lägger mer tid på slagsmål än mål mat i fågelmatningen, inte minst stenknäckhanarna har lätt att drabba samman. Ett par sammandrabbningar har jag fått på film.
Man får väl se upp med vårönskningarna ett tag till, fram till en bit in i april finns ju risk för kung Bores återkomst. Men hoppas både kan och får man ju!
Länk till bildspel: 2024-02-26 Vår på gång!
Länk till film: Hormonsprudel och vårblommor
En bild på vår vitstjärtade tita. Många titor har vi här nu, man skulle kunna sjunga titornas sång. Den som går ”tita tita här och tita tita där, tita tita får ni se”.