Made with Xara
Start Fotobloggen Speciella bildspel Solitära bin Tidigare bildspel Kristinas keramik Kristinas keramik bilder Made with Xara
top Christers fotoblogg 2019 -spridda noteringar och bilder då och då, minst en gång i månaden, ibland oftare.
Fotoblogg 2017 Fotoblogg 2016
Fotoblogg 2018
2019-02-19 Riktigt härligt vårväder har vi haft nu en stor del av februari. Första veckan var det vinterpå riktigt emellanåt, nu bjuds det på vårtemperaturer och en hel del solsken. På soptunnelocken syns massor av pollen, hasseln är i full gång, snödroppar, vintergäck och krokus blommar. Hur härligt som helst, men risken för ett rejät bakslag är antagligen stor, och det sammantaget med värmen nu kan vara dåligt för både växter och insekter. Risken fins att det bir pollenbrist när det är dags för de solitära bina att komma fram för årets fortplantning. Fåglarna tycks trivas i alla fall, här kommer några bilder. Det kom en hel flock finkar flygande, den absolta majoriteten utgjordes av stenknäck och berfink, några domherrar anslöt ocvkså. Inget rekord i stenknäcksantal även om tio samtidigt iinte är så vanligt här, vid ett tillfäle i fjol fullständigt vimlade det av stenknäck runt huset. De måste ha varit minst femtio stycken. Men tio skönheter duger det också. Det blev ju inga lysande bilder i fröskalsamlingen, men de blev i alla fall dokumenterade. Ekorren får hänga med. Här kommer några bilder med vårtecken, Domherre bakom hasselhängeridå, stilig stenknäck, ännu en domherre och en samling vintergäck. Fjärilar har inte synts hos oss, men bara ett par kiliometr härifrån har en citronfjäril visat sig och hamnat på facebook, även honungsbin har setts i Skåne. Måttedet gå bra för dem trots (alltför?) tidig väckning. Till sidtopp        2019-02-09 Efter allt snöande, töande och återfrysande har vi nu nästan lika många plusgrader som det var minusgrader när det var som kallast, i dag visar termometern på balkongväggen 7,6 plus! Flera dagars töväder och regnande har befriat oss från snön och inte minst den tjocka isbark som beklädde vägarna i omgivningen. Regnvåta isgator bjuder lätt på hisnande upplevelser och i värsta fall stjärnsmällar, så isen är inte saknad. En aning sol på en nötskrika månadens fjärde dag, annars har det varit mest grått. Några bilder har det blivit mellan regndropparna, definitivt ingenting märkvärdigt men här kommer de i alla fall. I förrgår såg gulsparvsdamen smått betryckt ut i regnet, en bergfink poserade bland hasselhängen och vattendroppar. I går var så gott som all snö borta, nedanför mitt fönster for en talgoxe runt och vände på varenda gammalt höstlöv för att se om det inte gömde sig godbitar under dem. Till sidtopp 2019-02-02 Snö och tö, snö och frost, snö och regn, snö igen, och nu väntar vi på en riktigt kall natt. Hur det nu blir, SMHI har (som väl är) halverat utlovat antal minusgrader, senaste budet är minus 6 i stället för minus 12. Och sedan utlovas tö igen från i morgon förmiddag och framåt. Säga vad man vill om skånsk vinter, den är i alla fall omväxlande. Koltrasten får vänta ett tag till innan det är dags att dra igång vårsången. I går kom det en del snö, jag har stor förståelse för nötskrikan som satt i paradisbusken och såg nedtryckt ut medan snön föll. I dag satt gulsparvar högvis och väntade på bättre tider. Men en av killarna bröstade i alla fall upp sig och visade stolt sin gula kostym. Flera pålusgrader utlovat hela veckan som kommer, med litet tur blir vi av med snö och is! Till sidtopp 2019-01-28 I går och natten före kom det rejält med snö, innan temperaturen fram på dagen steg och snöandet övergick i regn. Även i natt regnade det, och regnet tillsammans med nedfallande snöslask från trädens grenar gjorde nog livet surt -bokstavligt talat- för många som tillbringar natten i trädkronorna. En som definitivt blött ned sig var den vita rovfågel som plötsligt dök upp i ett träd nere på tomten. Den riktigt lyste vit i det grå vintermurret. Jag gissade på fjällvråk, men eftersom bilder visade att den inte hade långkalsonger fick den gå som så kallad Börringevråk, ett gammalt begrepp för ljusa ormvråkar. En fråga med bilder i “Fåglar och fågelskådning” gav svaret att det stämmer. Här nedan kommer några bilder på den blöta skönheten. I går morse handlade det om annat vitt, på morgonen hade det kommit kommit en hel del snö och snöandet fortsatte till att börja med under dagen. Fåglarna som kom för att käka undrade liksom jag om det verkligen skulle vara nödvändigt. Nåja, idag har vi haft närmare fem plusgrader, den som ska skotta får skynda på ut och sätta igång om det ska hinna bli gjort innan snön försvinner. Några bilder från dagen: Gulsparvparet på tredje bilden ser ut som fästfolk, men skenet bedrar. vståndet mellan dem är större än det verkar, och när honan en stund senare gav sig av satt hanen lugnt kvar ett bra tag. Än så är det långt till vår, som det står i visan. Till sidtopp 2019-01-27 Jag återkommer till det, skrev jag sist apropå gulsparvar och grå fåglar. Egentligen började det redan 2019-01-19 när jag skrev om en gulsparvhane som lurat mig, den såg ut att vara grå där man väntar sig gult. Men studerad i teleobjektivet visade den sig vara just gulsparvsgul och blevb avslöjad. Någon dag senare läste jag på facebookgruppen “Fåglar och fågelskådning” -en grupp där man kan få hjälp av riktigt avancerade fågelskådare- att någon tog upp just grå fåglar bland gulsparvar. Kornsparv nämndes, men den var inte så lik den jag sett tyckte jag. Så nämnde någon tallsparv, och när jag kollade på Wikipedia trodde jag att det var fullträff, särskilt honan på den här bilden tyckte jag stämde med vad jag uppfattat som gulsparvhonor här. Hanen bredvid gulsparven på den här bilden stämde också mycket bra med min minnesbild från 19/1. Jag frågade på facebookgruppen om tallsparvar kunde tänkas ha förirrat sig hit, det vore ju spännande! När specialisterna svarade fick jag veta att det finns gulsparvar som helt saknar den gula färgen. Efter att detta konstaterats i studier har alla rapporterade tallsparvar i Sverige strukits från Artportalen och blivit gulsparvar. Där ser man! Men jag blev inte helt förvånad, att det finns stor variation i gulsparvpopulationen har vi sett här vid fågelmatningen. För att få reda på hur mycket gult det finns i våra “grå” gulsparvar lät jag kameran jobba, särskilt när det var damer. De är ofta gråast. Här kommer litet bilder (med text under). Varenda en av de grå eventuella tallsparvaspiranter jag fick på bild -de var många!- visade sig ha gult i “pälsen”! Alltså är det gulsparvar vi har här i Skåne-Alperna, om än grå ibland. Det gör ingenting, de färgglada är ändå vackrast, eller hur det nu var han sa, räven. Till sidtopp 2019-01-25 Rejält kallt var det i går morse, närmare tio minusgrader, men så tittade lilla solen fram och det blev i alla fall mycket ljusare. Några fåglar fastnade på bild när de lät sig värmas i solskenet. En tita, en pilfink och ett par gulsparvar får representera alla de som kom till fågelmatningen under dagen. Gulsparvarna lyste i solskenet, det riktigt skimrade av gult kring honan på sista bilden, ser definitivt inte ut som en grå fågel. Jag återkommer till det!   Till sidtopp 2019-01-21 Påfyllning av snö fick vi idag. Inga större mängder även om det yrde massvis med snöflingor i luften emellanåt. Fåglarna verkade inte vara nöjda med vädret, ett tag satt ett gäng i paradisbusken, hopkurade, verkade sysselsatta med att invänta bättre tider. En stenknäck och en blåmes får tillsammans med snöfallsbilden illustrera dagen. Till sidtopp 2019-01-20 Morgonsömniga nattgäster. När jag tittade ut genom köksfönstret vid åttatiden i morse undrade jag först ett ögonblick vad i hela friden det var för jordhögar vid inhängningen av den del av tomten som vi lånat ut till hästbete, så stora mullvadar har vi förhoppningsvis inte. Men så insåg jag att det inte var jordhögar utan skönt vilande nattgäster. Tre dovhjortar hade inrättat sitt nattläger hos oss, och lät sig inte störas av att det tändes i huset och började låta från mänskligt morgonstök. En av dem lyfte på huvudet och spanade lystrande, men inte mot huset utan i andra riktningen ned i skogen. Tydligen fanns inget att bry sig om, det blev en stunds slummer till. Efter någon halvtimme, trekvart lyfte en av de andra på huvudet och spanade ut i den “blå timmen”. Ingen fara på taket nu heller bestämde hon sig för, och de låg lugnt kvar. En och en halv timme efter att jag först såg dem tyckte de att det kunde vara dags att stiga upp och möta dagen, damen i mitten började röra på sig och såg allt mer vaken ut. Det var tydligen hon som stod för ledarskapet. Efter bensträckning och toabestyr trippade de lugnt iväg, kanske för att stanna till vid källan och få sig litet vatten. Till sidtopp 2019-01-19 Vi har fått emballage i vädret som seriefiguren Oskar i tidningen Året Runt en gång uttryckte det när han skulle stoltsera med fina ord. Täta omslag, dessutom. I förrgår sjönk temperaturen först mot nollan och det kom blötsnö, sedan blev det aningen varmare och regn. På det blötsnö igen och sedan frost. Och den där frosten bet sig fast, den är kvar än, de båda sista nätterna har det varit 5-7 minusgrader och frost även dagtid. Litet snö hade frosten med sig. Det märks på fröförbrukningen i våran uteservering, antalet matgäster ökar kraftigt. Jag blev lurad av en fågel som satt på litet håll, den såg ganska grå ut med mycket ljus hjässa, ett ganska smalt stråk. Det kan väl inte vara en gulsparv ändå tänkte jag och hämtade kameran. Den hade så klart gett sig iväg, men senare kom det fler och teleobjektivet avslöjade att det var just gulsparvar. Det är tydligen dags för dem att byta till påskkostymen och se våren och damerna an, de gula områdena är under tillväxt och på håll såg de betydligt färglösare ut. Blåmesar och titor satt i paradisbusken, smått missbelåtna med slasket. I går hade slasket fruseit till, isgator ställde till det för folk och fä. Ekorren kom som vanligt på morgonen, titor och blåmesar satt i paradisbusken och hackade sig in till det goda i solrosfröna som de höll fast med fötterna. Ljust, rent och fint, men kallt och halt. I dag, lördag, har vi haft en riktigt fin vinterdag, rent, ljust och solsken på alltihop. Då är det lätt att stå ut med skånsk vinter, den normala är värre: mörkt, blött, skitigt och besvärligt. Kan man hoppas att den vi sett i dag får fortsätta ett tag? Kallgraderna får våra matgäster att kommá tidigt och käka som kroppsbyggare. Två ekorrar var här i morse, troligen är de kullsyskon från sommaren. En mörk, en litet ljusare. Käkar frö gör de så att skal och snö sprätter. Mycket trevliga krabater. Till sidtopp 2019-01-16 Vår fågelmatning är mycket uppskattad av traktens fåglar. Det är mycket trevligt att titta på alla matgäster och studera utseende och beteende. Det är inte så mycket “alla snälla, goa vänner i skogen” över dem, mer “har ska JAG äta, dra åt skogen alla ni andra!”. Men trots allt kan de samsas litet då och då och äta utan att börja slåss som till exempel två blåmesar häromdagen, den ena hamnade på rygg bland alla frön på marken. Tyvärr hann jag inte få bilder på deras kamp. När jag tittade ut på paradisbusken upptäckte jag plötsligt att jag såg rakt på en nötskrika utan att se den. Den smälte totalt in i grenarnas mönster. Den han flytta sig en bit innan jag fick tag i kameran, men det framgår ändå ganska bra av bilden nedan hur välkamoflerad den är. Den vackra fågeln är alltså rejält skyddstecknad, det tror man knappt när man tittar på de båda andra bilderna. De vanliga fågelbordsgästerna håller till här i år också, som blåmes, talgoxe och nötväcka. Nötväckan är ju den enda av våra fåglar som kan kuta både upp och ned för trädstammarna med huvudet före. En akrobat! Pilfinkar är ju inte så ovanliga, men här hos oss brukar de bara komma enstaka. I år har de ändrat på det, och vi har en rejäl flock som kommer och käkar. De är egentligen vackra, som någon har sagt “om de hade varit sällsynta skulle de betraktats som skönheter!” Nötskrikan är som sagt välkamoflerad, det gäller dovhjortar också. Den svarta nedan ser man ganska lätt, men kompisen till vänster är inte helt lätt att upptäcka. I andra bilden är det litet lättare att se hjortändan. Till sidtopp 2019-01-13 Nytt år och nya tag! Jag har sedan en tid funderat kring förändringar av bloggen. En fundering har varit att kanske uppdatera oftare än hittills. Bildspelens utformning är jag inte nöjd med, men sedan flash blivit en svordom i webbsammanhang är det inte lätt att hitta bra program för ändamålet. Nå, nu börjar jag med den första punkten och försöker få till uppdatering av bloggen litet oftare. Dagligen lovar jag inte att det blir, men några gånger i månaden kan jag kanske klara, vi får se. Bildspelen fordrar mer funderande innan åtgärd kommer. Över till vad som sig tilldragit haver i Skåne-Alpernas bokskogsdjungler! Häromdagen tittade jag ut genom fönstret mot fågelmatningen, och fick syn på en stor höna bland alla frön på marken. Ja, hönan visade sig vara ryggen på en ormvråk när jag såg närmare efter. Vråken satt där och såg ut att begrunda vad som kunde vara så gott att hundratals småfåglar käkar här dagligen. Kanske funderade den på att omskola sig till vegetarian? Det såg nästan ut som om den försökte sig på litet sprättande. Sprätthökar har vi inga här och inga sprättvråkar heller, och det verkar inte bli någon heller för den här ångrade sig och drog vidare utan att avsmaka småfågeldieten som låg generöst utspridd där den satt. Klicka på bilderna för större format. Det var allt för den här gången. Vi hörs! Till sidtopp
Kan man äta detta??? Ser märkligt ut! Hur var det nu den där torra hönan gjorde? Äh, inget för en riktig fågel! Jag drar! Välkamoflerad nötskrika! Va det nå´t? Nötskrikan är en vacker fågel. Blåmesen, en vanlig gäst. Talgoxe. Nötväcka med benen upp och huvudet ned. Nötväcka på tvären. Pilfinkpar. Pilfink. En vacker fågel, pilfinken. Två små fåglar på en gren. Dovhjortar. Ser du den vänstra? Dovhjortarna igen. Den vänstra syns kanske bättre här? Gulsparvar käkar frön. Blåmes. Blåmes. Nötväcka på tvären. Ekorren förser sig. Tita med solrosfrö. Blåmes. Blåmes. Ekorrsyskon käkar frön. Det gäller att få i sig så mycket som möjligt. Bäst att hålla fred så man hinner äta ordentligt. Solrosfrö, det är grejor! Det var mumsigt! Mullvadshögar i jätteformat, eller? Ett upprest huvud avslöjar dovhjortarna. Efter en stund tittade en till upp från sovandet. När ljuset ökade vaknade de till allt mer. Dags för en bensträckare! Rejäl näbb har den, stenknäcken. Stenknäck väntar på bättre väder. Det snöade ordentligt emellanåt. Blåmesen satt länge på stängeln. Blåmesen verkade också spana efter bättre väder. Tita solar i hasselbusken. Pilfink solar. Gulsparv njuter av solen. Gulsparvhona i solsken. Honan i mitten ser väldigt grå ut. När bilden förstoras ser man gula antydningar i fjäderdräkten. Två grå damer, men tittar man noga ser man gult bland dunen. Uppvaktning på gång? I solsken avslöjas det gula mycket lättare. Ljus ormvråk på besök. Ljus och fin, men ack så blöt. Om man härmar ett drakenplan kanske vattnet rinner av? Fjädrarna måste putsas om man ska vara fin! Vintervy från tomten. Blåmes beskådar snömassorna i paradisbusken. Gulsparvarna ser ut som ett kärlekspar, men skenet bedrar. Talgoxe i snöfallet. Gulsparven ser ut att spana efter bättre tider. Koltrast. Nötskrikan ser onekligen nedtryckt ut. Snö, snö, snö vart man ser... Snö åt alla håll! Hon satt kvar länge och begrundade snöfallet. En klunga gulsparvar i paradisbusken. Omgiven av snö här också! Den här gulsparvkillen bröstade upp sig och såg optimistisk ut. Nötskrikan fick litet sol på sig. Blåmesen solade också, den stund det varade. Domherredamen fick regn på sig. Herr domherre får vara med trots usel bild. Usel bild detta också, men gråsiskan får vara med ändå,i den sista snön för den här gången. Gulsparvdamen ser ut att vara trött på skånsk vinter. Bergfink, spanar efter våren kanske? Så vänder vi på bladet! Talgoxe på matjakt. Och vad hittar vi där? Ingenting! konstaterar talgoxen snopet. Skam den talgoxe som ger sig! Får väl vända nytt blad! Blåmes. Domherre. Domhrre. Bergfink: Bergfink och stenknäck. Stilig samling stenknäck. Stenknäck flankerad av pilfinkar. Ekorren tar för sig av frömatningen. Ekorren letar vidare. Domherren gömmer sig bland hasselhängena. Stenknäck visar upp sig. Man förstår att stenknäckens näbb inger respekt bland matkonkurrentrna. Domherre spanar in våren. Vintergäcken får representera vårblommorna som är igång. 2019-02-19 2019-02-09 2019-02-02 2019-01-28 2019-01-27 2019-01-25 2019-01-21 2019-01-20 2019-01-19 2019-01-16 2019-01-13 Fotobloggen