Made with Xara
© Christer Nilsson e-post: christer@linnekulla.se kristina@linnekulla.se
x
Christers fotoblogg jan - maj 2022 -spridda noteringar då och då, minst en gång i månaden, ibland oftare.
Välkommen till Linnekulla.se!
Är du Naturligt nyfiken?
Välkommen till Linnekulla.se!
Är du Naturligt nyfiken?
2022-05-14 Våren har kommit och övergått i sommar säger meteorologerna. Det hindrar inte att det ofta varit duktigt kallt om nätterna med flera minusgrader. Nu är det förhoppningsvis äntligen slut på frostnätterna, åtminstone över lag. Några till dyker säkert upp, än är det inte midsommar. Mycket solsken har vi haft, men det börjar bli stort behov av ett rejält regnväder, torkan börjar bli besvärlig. Sommaren är i alla fall på gång, och fåglar och ekorrar får klara sig utan fröserveringen. Några bilder från den finns med i början av bildspelet. Blomningen har börjat och insekter av olika slag letar pollen och nektar. Tyvärr är det mycket ont om vilda bin hos oss, förhoppningsvis ökar de framöver. Några bin och fjärilar har hamnat i bildspelet, liksom en del fåglar. Hjortarna har inte börjat lekparksäsongen här än, men efterhand som nya kalvar kommer till världen lär de dyka upp igen. De är alltid lika välkomna! Vi ser dem då och då även nu, förra årets kalvar kan fortfarande hålla sig till sina mödrar men det tar slut ganska snart. När nya kalvar anlänt får de gamla stå på egna ben. Länk till bildspelet under bilderna nedan. Klicka på bilderna för större format. Länk till Bildspel 2022-05-14 Till sidtopp 2022-04-11 Stora strider och slagsmål har det varit, både mellan väderlekstyperna och fåglarna som besöker vår matning. Sol och någorlunda varmt har varvats med ordentlig kyla många nätter, fåglarnas humörtemperatur verkar ligga mer konstant åt det heta hållet. Det är mycket roligt att studera dem, jag har ägnat en stor del av bildspelet åt fågelstrider och dessutom klippt ihop en filmsnutt med tänkta känsloutbrott i pratbubblor. Ett rådjurspar håller till i närheten, vi ser dem ibland. De har alltid bråttom, men jag lyckades i alla fall få en bild på dem. Bocken har nu fejat sina horn. Det har varit dåligt med hjortbesöken länge, men i dag kom en hel flock och slog sig ned på tomten i arla morgonstund. De stannade några timmar och tog det lugnt. En eftersläntrare anlände med ett par kompisar litet senare, han blev välkomnad av en kompis med hornspetsar. De såg ut att trivas ihop, men ingenting går ju upp mot mamma så han fortsatte snabbt till henne. Ömsesidigt varma känslor där -än så länge. Det blir snart ändring på det när nya kalvar börjar anlända. En ekorre var också här på morgonen och försåg sig av frörester som spillts under fågelmatningen. Hon klättrade upp i busken bredvid och tog sig till stolpen för upphängning av fågelmat, det var näten med talg som hägrade. Dessvärre fanns det bara torra rester kvar i ena nätet, det andra var tomt. Det blev en kort visit och sedan ett snyggt hopp tillbaka till paradisbusken som adjö. Klicka på bilderna för större format. Länk till Bildspel 2022-03-28 Länk till filmen “Våra gosiga små gullefåglar” Till sidtopp 2022-03-31 Smällkalla vintern slog till igen efter förra blogguppdateringen. Först var det nästan full vår med solsken, varmt och blomster. Mitt på dagen 29 mars när en steglits kom till matningen var det fortfarande sol och sönt. Ett par timmar senare var det mulet och snöslask började lägga sig. Det blev inte så mycket av det, men 30 mars vaknade vi till helvitt vinterlandskap. Senare på dagen töade det rejält, men på morgonen i dag 31 mars hade vi tio minusgrader. Rena midvintervädret! Bakslag får man räkna med, men det här var väl att ta i kan man tycka. Fåglarna var inte glada åt snö och kyla, men i solskenet på dagarna återfår de vårkänslorna. Mesarna jagar varandra och stenknäckarna är på ett hiskeligt humör, vill absolut inte dela mat eller sällskap. Förhoppningsvis har de rätt i att våren snart är tillbaka. Det har utlovats frost i natt men färre minusgrader än vi hade natten till idag, vete sjutton om man vågar lita på det. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-03-28 Till sidtopp 2022-03-28 Bistra tider är det på flera sätt med krig, dyr el och dyrt bilbränsle. Ovanpå allt hakar våren upp sig med jämna och ojämna mellanrum, enligt prognosen väntar fem kalla nätter med flera minusgrader, och dagstemperaturerna väntas ligga på runt fem stackars plusgrader hela första veckan i april. Man kan ju tappa inspirationen för mindre, så det har dröjt med uppdateringen av bloggen. Nu är det i alla fall dags! Bildspelet börjar med snöfall 21 februari, dagen efter förra uppdateringen här. Men det blev inget långvarigt, fåglarna kunde fortsätta att öva upp sig på vackra vårsånger. Stenknäck, nötväcka, grönfink och svartmes kom med på bild. Den omhuldade dovhjortskalven Laban kom och visade upp sina blivande horn, inte mycket att skryta med. Några dagar senare kom en hel grupp hjortar, även där fanns en yngling med horn, inte mycket att skryta med där heller men aningen mer än Laban hade han. Det blir intressant att följa dem! Honungsbina har börjat komma igång, av solitärbina är det ett enda som visat sig än så länge. Fåglarna har börjat inleda vårflörten, tre stiliga gulsparvhanar satt i hagtornsträdet och visade upp sig. Stenknäckarna slåss gärna litet, det gäller att visa upp sina krafter. Några steglitser har synts mycket sporadiskt, roligt för de kommer inte så ofta här. Domherrar kommer och käkar frö, matningen får fortsätta ett tag till. Två rådjur kom på besök, bock och get. Kan det möjligen vara samma som kom vid nästan exakt denna tiden i fjol? Två dovhindar tillbringade en hel eftermiddag med att beta gräs från vår gräsmatta, båda i väntans tider. De passade nog på att inspektera kalvlekplatsen, det blir kul att få se deras kalvar! Några blåsippor har vågat sig fram i backarna, en sådan och en stramt uppsträckt talgoxe avslutar bildspelet. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-03-28 Till sidtopp 2022-02-20 Big-Bang i balkongdörrens fönster blev det häromdagen. Vi hörde en ordentlig smäll, och när vi tittade ut på balkongen satt -eller snarare halvlåg- en större hackspett på golvet, en tuss med fjädrar satt fast på rutan. Hackspetten var nog ganska medvetslös en bra stund, sedan såg den något mer medveten ut. Efter ett tag började huvudet sjunka mot golvet, och jag tänkte att den klarar sig nog inte. Visserligen har hackspettar inbyggda stötskydd för hjärnan, men det här var en riktigt kraftig smäll. Men så lyfte den huvudet igen, och verkade hämta sig långsamt. Ungefär 20 minuter efter kraschen började den se nästan normal ut, och plötsligt bestämde den sig för att flyga iväg. En härlig syn! Jag filmade litet av återhämtningen, länk nedan under bilderna till “Big bang”. Det har varit en ganska vårlik period, bara enstaka frosttillfällen och ingen snö. Jo, det kom någon centimeter snöslask i förrgår men det smälte snabbt bort. Gårdagens utlovade busväder kom vi lindrigt undan, vi får se hur det blir med nästa som är på väg i skrivande stund. Vintergäck, snödroppar och krokus fortsätter att knoppas och någon blommar. Ett fint vårtecken, men förhoppningsvis kommer inte allt för många blomväxter igång så här tidigt. Om de blommar slut innan vildbin och andra tidiga pollinerare vaknat blir det katastrof för dem. Utan blommor och pollen ingen mat att ge till nästa omgång avkomma. Vilbina är redan kraftigt hotade här i landet, ytterligare prövningar behöver de inte. I fredags kom ett tiotal dovhjortar, Laban och gänget, på besök. De verkar liksom blåmesar och pilfinkar börja drabbas av vårkänslor och busa omkring. Laban var på stångningshumör och drog igång litet fightande. Det hamnade i bildspelet, liksom en ekorre och några fåglar. Det är inte bara mesar och hackspettar som gillar späck, en koltrasthona låter sig gärna väl smaka. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-02-20 Länk till filmen “Big_bang” Till sidtopp 2022-02-12 Vilt växlande vinter-/vårväder är väl en lämplig beskrivning av den senaste tidens väderlek. Om man gör ett linjediagram med årets temperaturer hittills blir det väldigt likt en seismologisk kurva vid ett bättre jordskalv. Februari började med snö på marken, sedan har det varit upp och ner i temperaturen och just nu är det någonstans mitt emellan, några plusgrader och snöfritt. Mildare väder väntas i prognosen, och redan ser det vårligt ut med blommande snödroppar, vintergäck och krokus. Hasselbusken utanför fönstret sprider pollen för fullt från mängder av hängen. Förhoppningsvis luras inte allt för mycket i naturen att dra igång för tidigt för att sedan drabbas av rejäla bakslag. Det är mycket som påverkas av sådant, allt för tidig blomning lurar vildbin och andra insekter på deras mat, när de vaknar är det redan över. Det i sin tur drabbar fåglarna, när de har ungar och behöver massvis med mat till dem är det dåligt ställt med de insekter de brukar mata med. Inte bra alls! Dovhjortarna har börjat komma litet oftare. Laban med syster håller fortfarande ihop med mamman, men om ett tag är det slut med det. Snart är det kalvningsdags och då vill hinden inte dras med vuxna ungar om man säger. När de var här första februari var det snö, när de gick i buskagen och bakom en stormfälld björk var det inte alldeles lätt att få syn på dem. Laban växer till sig allt mer, han har små basthornansatser och har till och med visat upp flemande. Här om dagen slappade hela gänget på vår tomt under tre timmar, Laban hittade en solig plats där han kunde gotta sig en bra stund. Fåglarna bjuder på trevlig underhållning i fågelmatningen, det är rejäl åtgång på solrosfrön och viltfågelblandning. Några har hamnat i bildspelet, liksom några vårblommor. Länk till bildspelet nedan. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-02-12 Till sidtopp 2022-01-29 Håhåjaja, håhåjaja, de blåser i träa idaa står det i Gunde Johanssons “Torparvisa” och den går det bra att sjunga i dag, det har börjat svepa ordentligt runt knuten och värre skall det bli säger prognosen. Regnar gör det också, så det blir definitivt innesittarkväll. Mycket blåsande har det varit den här vintern, tur att det inte snöar och är kallt samtidigt. Ibland är det kul att testa nya saker med kameran. Jag har för första gången provat att “sy ihop” flera bilder till en. När man fotograferar en utsikt är det ofta svårt att få med hela bredden, antingen blir allting väldigt litet när man skall pressa in hela vidden i en bild, eller så blir det bättre förstoring men nästan ingen bredd alls. Jag provade att fotografera utsikten en bit bort på vägen där vi bor, Kristianstadsslätten breder ut sig nedanför. Jag satte på ett teleobjektiv och tog ett par serier med bilden på högkant, sedan provade jag funktionen “Fotosammanfogning” i bildbehandlingsprogrammet Lightroom. Det som förr var ett hiskligt petgöra visade sig gå hur enkelt som helst! Den övre bilden nedan med Fjälkinge backe består av åtta sammanfogade högkantbilder, den undre innehåller 11 stycken. Bilderna är tagna på frihand, gör man sig litet besvär med stativ och noggrant siktande kan det bli riktigt bra. Måste prova vid tillfälle! Mycket blåst har vi som sagt haft, löv och grenar far omkring. Vinden har nog fått tag i temperaturen också, för den far upp och ned på termometerskalan. Det tänker den visst fortsätta med, enligt prognosen skall dagens åtta plusgrader ersättas av lika många minus natten mellan onsdag och torsdag. Det jämnar ut sig skulle man kunna säga. Det har varit tämligen lugnt med djurlivet senaste tiden, bortsett från fåglarna då. Deras intresse för fågelmatningen är stort, och när en flock bergfinkar dyker upp ökar förbrukningen rejält. Många arter kommer på besök, i bildspelet kan man se en del av dem. Där finns även en bild på en bergfink som jag först trodde hade vita fjädrar på huvudet, men på bilderna syns det att huvudet är helt kalt. När temperaturen sjunker kan det inte vara lätt för den att klara överlevnaden. Överlevnad är ju ett problem i naturen, inte nog med att jakten på mat är jobbig -dessutom kan man råka bli mat själv! Sparvhök ser vi då och då, men det var nog inte den som fick småfåglarna att bära sig underligt åt en dag. Jag fick syn på en mycket upprörd blåmes i toppen på paradisbusken. Den satt kvar medan jag hämtade kameran, och det tillhör definitivt inte vanligheterna. Inne i paradisbusken satt en stor grupp talgoxar och blåmesar, allihop satt blickstilla och spanade mot skyn. Jag kände igen beteendet från ett par tillfällen för ett antal år sedan, de gångerna var det en varfågel som drog uppmärksamheten till sig. Jag lyckades tyvärr inte få syn på inkräktaren, men gissningsvis var det en varfågel nu också, resultatet av att en sparvhök visar sig är ett område totalt rensat från småfåglar -varenda en gömmer sig fortast möjligt. Jag har stoppat in en gammal bild på en varfågel i bildspelet för att visa hur den ser ut. Länk till bildspelet under panoramabilderna nedan. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-01-29 Till sidtopp 2022-01-07 Nytt år och nya tag, dags för ett nytt Linnekullabildspel. Skånsk vinter har fortsatt att dominera, det har växlat mellan riktigt kallt och nästan varmt. Snö har kommit och försvunnit med isgata som mellanspel. Just nu i skrivande stund är det ett par plusgrader och det småregnar. Långtidsprognosen lovar huvudsakligen tö de närmaste tio dagarna med en topp på 8 plusgrader om en vecka, måtte den stämma för elpriserna är olidliga. Det har inte varit så mycket djurliv i vintermörkret, men i går kom ett gäng hjortar på besök efter ett längre uppehåll. Ett gäng hindar med kalvar som strövar runt. Vi undrade om Laban, den ljusa kalven från sommaren och hösten, skulle finnas med i gänget, och om vi i så fall skulle känna igen honom. Han var ju så ljus att vi kallade honom Laban efter barnböckerna om “Lilla spöket Laban”. Nu har hjortarna vinterpäls och är mörkare i färgen, skulle det gå att upptäcka den lille tuffingen? Efter ett tag upptäckte vi en litet ljusare hjort i gänget, skymd av buskage. Efter lååång väntan med kameran tog den ljuse äntligen några steg bort från buskaget och lät sig beskådas. Och visst var det Laban! Betydligt mörkare nu men ändå finns ljusheten där. Vi har några kännetecken som är så pass säkra att det inte råder någon tvekan om att det är Laban. Ett streck och en samling vita fläckar på skinkorna är typiska för honom, men framför allt har han ljusa tecken på nosryggenen, i vissa lägen kan man uppfatta det som en vit ring bakom själva “näsan”. Han har också vit teckning runt den svarta nässpegeln, även vitt på öronens insida, ingen mörk kant längs ytterkanten. Ingen tvekan, Laban var här! Laban och en större hjort, mamma kanske, lade sig ner för en stunds vila, och det blev några bilder på honom både då och tidigare när han visade upp sina sidor. Jag lägger upp dem här, i hopp om att kunna be jägarna i trakten försöka spara Laban. Han är som sagt en tuffing, stångades med alla kalvkompisar i somras och i höstas sparrade han mot ett-, två- och treåringar och till och med en kapital herre. Han kan säkert bli en riktigt stilig hjortherre om han får hänga med några år. Bildspelet domineras nästan fullständigt av Laban och övriga dovhjortar, det har inte bjudits så många fototillfällen än i år. Naturligtvis kom hjortarna sent på eftermiddagen och det dåliga ljuset blev inte bättre av molntäcket. Jag tar med en dålig bild på ett par “pjoddar”, en pilfink och en järnsparv. Järnsparven är en av landets vanligaste fåglar, ändå är det inte många som sett den. Den är litet skygg och håller sig helst i buskagen, och den är dessutom väl kamouflagetecknad så det är inte konstigt att den är förbisedd. Dessutom är den ju ganska lik pilfink och gråsparv, det gör den ännu lättare att missa. Bilden tog jag för att kunna avgöra om det var järnsparv, som sagt en dålig bild men nu blir det tio jämnt i bildspelet ;-) Länk till bildspelet under bilden på Laban nedan. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-01-07 Till sidtopp
x
Christers fotoblogg jan - maj 2022 -spridda noteringar då och då, minst en gång i månaden, ibland oftare.
2022-05-14 Våren har kommit och övergått i sommar säger meteorologerna. Det hindrar inte att det ofta varit duktigt kallt om nätterna med flera minusgrader. Nu är det förhoppningsvis äntligen slut på frostnätterna, åtminstone över lag. Några till dyker säkert upp, än är det inte midsommar. Mycket solsken har vi haft, men det börjar bli stort behov av ett rejält regnväder, torkan börjar bli besvärlig. Sommaren är i alla fall på gång, och fåglar och ekorrar får klara sig utan fröserveringen. Några bilder från den finns med i början av bildspelet. Blomningen har börjat och insekter av olika slag letar pollen och nektar. Tyvärr är det mycket ont om vilda bin hos oss, förhoppningsvis ökar de framöver. Några bin och fjärilar har hamnat i bildspelet, liksom en del fåglar. Hjortarna har inte börjat lekparksäsongen här än, men efterhand som nya kalvar kommer till världen lär de dyka upp igen. De är alltid lika välkomna! Vi ser dem då och då även nu, förra årets kalvar kan fortfarande hålla sig till sina mödrar men det tar slut ganska snart. När nya kalvar anlänt får de gamla stå på egna ben. Länk till bildspelet under bilderna nedan. Klicka på bilderna för större format. Länk till Bildspel 2022-05-14 Till sidtopp 2022-04-11 Stora strider och slagsmål har det varit, både mellan väderlekstyperna och fåglarna som besöker vår matning. Sol och någorlunda varmt har varvats med ordentlig kyla många nätter, fåglarnas humörtemperatur verkar ligga mer konstant åt det heta hållet. Det är mycket roligt att studera dem, jag har ägnat en stor del av bildspelet åt fågelstrider och dessutom klippt ihop en filmsnutt med tänkta känsloutbrott i pratbubblor. Ett rådjurspar håller till i närheten, vi ser dem ibland. De har alltid bråttom, men jag lyckades i alla fall få en bild på dem. Bocken har nu fejat sina horn. Det har varit dåligt med hjortbesöken länge, men i dag kom en hel flock och slog sig ned på tomten i arla morgonstund. De stannade några timmar och tog det lugnt. En eftersläntrare anlände med ett par kompisar litet senare, han blev välkomnad av en kompis med hornspetsar. De såg ut att trivas ihop, men ingenting går ju upp mot mamma så han fortsatte snabbt till henne. Ömsesidigt varma känslor där -än så länge. Det blir snart ändring på det när nya kalvar börjar anlända. En ekorre var också här på morgonen och försåg sig av frörester som spillts under fågelmatningen. Hon klättrade upp i busken bredvid och tog sig till stolpen för upphängning av fågelmat, det var näten med talg som hägrade. Dessvärre fanns det bara torra rester kvar i ena nätet, det andra var tomt. Det blev en kort visit och sedan ett snyggt hopp tillbaka till paradisbusken som adjö. Klicka på bilderna för större format. Länk till Bildspel 2022-03-28 Länk till filmen “Våra gosiga små gullefåglar” Till sidtopp 2022-03-31 Smällkalla vintern slog till igen efter förra blogguppdateringen. Först var det nästan full vår med solsken, varmt och blomster. Mitt på dagen 29 mars när en steglits kom till matningen var det fortfarande sol och sönt. Ett par timmar senare var det mulet och snöslask började lägga sig. Det blev inte så mycket av det, men 30 mars vaknade vi till helvitt vinterlandskap. Senare på dagen töade det rejält, men på morgonen i dag 31 mars hade vi tio minusgrader. Rena midvintervädret! Bakslag får man räkna med, men det här var väl att ta i kan man tycka. Fåglarna var inte glada åt snö och kyla, men i solskenet på dagarna återfår de vårkänslorna. Mesarna jagar varandra och stenknäckarna är på ett hiskeligt humör, vill absolut inte dela mat eller sällskap. Förhoppningsvis har de rätt i att våren snart är tillbaka. Det har utlovats frost i natt men färre minusgrader än vi hade natten till idag, vete sjutton om man vågar lita på det. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-03-28 Till sidtopp 2022-03-28 Bistra tider är det på flera sätt med krig, dyr el och dyrt bilbränsle. Ovanpå allt hakar våren upp sig med jämna och ojämna mellanrum, enligt prognosen väntar fem kalla nätter med flera minusgrader, och dagstemperaturerna väntas ligga på runt fem stackars plusgrader hela första veckan i april. Man kan ju tappa inspirationen för mindre, så det har dröjt med uppdateringen av bloggen. Nu är det i alla fall dags! Bildspelet börjar med snöfall 21 februari, dagen efter förra uppdateringen här. Men det blev inget långvarigt, fåglarna kunde fortsätta att öva upp sig på vackra vårsånger. Stenknäck, nötväcka, grönfink och svartmes kom med på bild. Den omhuldade dovhjortskalven Laban kom och visade upp sina blivande horn, inte mycket att skryta med. Några dagar senare kom en hel grupp hjortar, även där fanns en yngling med horn, inte mycket att skryta med där heller men aningen mer än Laban hade han. Det blir intressant att följa dem! Honungsbina har börjat komma igång, av solitärbina är det ett enda som visat sig än så länge. Fåglarna har börjat inleda vårflörten, tre stiliga gulsparvhanar satt i hagtornsträdet och visade upp sig. Stenknäckarna slåss gärna litet, det gäller att visa upp sina krafter. Några steglitser har synts mycket sporadiskt, roligt för de kommer inte så ofta här. Domherrar kommer och käkar frö, matningen får fortsätta ett tag till. Två rådjur kom på besök, bock och get. Kan det möjligen vara samma som kom vid nästan exakt denna tiden i fjol? Två dovhindar tillbringade en hel eftermiddag med att beta gräs från vår gräsmatta, båda i väntans tider. De passade nog på att inspektera kalvlekplatsen, det blir kul att få se deras kalvar! Några blåsippor har vågat sig fram i backarna, en sådan och en stramt uppsträckt talgoxe avslutar bildspelet. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-03-28 Till sidtopp 2022-02-20 Big-Bang i balkongdörrens fönster blev det häromdagen. Vi hörde en ordentlig smäll, och när vi tittade ut på balkongen satt -eller snarare halvlåg- en större hackspett på golvet, en tuss med fjädrar satt fast på rutan. Hackspetten var nog ganska medvetslös en bra stund, sedan såg den något mer medveten ut. Efter ett tag började huvudet sjunka mot golvet, och jag tänkte att den klarar sig nog inte. Visserligen har hackspettar inbyggda stötskydd för hjärnan, men det här var en riktigt kraftig smäll. Men så lyfte den huvudet igen, och verkade hämta sig långsamt. Ungefär 20 minuter efter kraschen började den se nästan normal ut, och plötsligt bestämde den sig för att flyga iväg. En härlig syn! Jag filmade litet av återhämtningen, länk nedan under bilderna till “Big bang”. Det har varit en ganska vårlik period, bara enstaka frosttillfällen och ingen snö. Jo, det kom någon centimeter snöslask i förrgår men det smälte snabbt bort. Gårdagens utlovade busväder kom vi lindrigt undan, vi får se hur det blir med nästa som är på väg i skrivande stund. Vintergäck, snödroppar och krokus fortsätter att knoppas och någon blommar. Ett fint vårtecken, men förhoppningsvis kommer inte allt för många blomväxter igång så här tidigt. Om de blommar slut innan vildbin och andra tidiga pollinerare vaknat blir det katastrof för dem. Utan blommor och pollen ingen mat att ge till nästa omgång avkomma. Vilbina är redan kraftigt hotade här i landet, ytterligare prövningar behöver de inte. I fredags kom ett tiotal dovhjortar, Laban och gänget, på besök. De verkar liksom blåmesar och pilfinkar börja drabbas av vårkänslor och busa omkring. Laban var på stångningshumör och drog igång litet fightande. Det hamnade i bildspelet, liksom en ekorre och några fåglar. Det är inte bara mesar och hackspettar som gillar späck, en koltrasthona låter sig gärna väl smaka. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-02-20 Länk till filmen “Big_bang” Till sidtopp 2022-02-12 Vilt växlande vinter-/vårväder är väl en lämplig beskrivning av den senaste tidens väderlek. Om man gör ett linjediagram med årets temperaturer hittills blir det väldigt likt en seismologisk kurva vid ett bättre jordskalv. Februari började med snö på marken, sedan har det varit upp och ner i temperaturen och just nu är det någonstans mitt emellan, några plusgrader och snöfritt. Mildare väder väntas i prognosen, och redan ser det vårligt ut med blommande snödroppar, vintergäck och krokus. Hasselbusken utanför fönstret sprider pollen för fullt från mängder av hängen. Förhoppningsvis luras inte allt för mycket i naturen att dra igång för tidigt för att sedan drabbas av rejäla bakslag. Det är mycket som påverkas av sådant, allt för tidig blomning lurar vildbin och andra insekter på deras mat, när de vaknar är det redan över. Det i sin tur drabbar fåglarna, när de har ungar och behöver massvis med mat till dem är det dåligt ställt med de insekter de brukar mata med. Inte bra alls! Dovhjortarna har börjat komma litet oftare. Laban med syster håller fortfarande ihop med mamman, men om ett tag är det slut med det. Snart är det kalvningsdags och då vill hinden inte dras med vuxna ungar om man säger. När de var här första februari var det snö, när de gick i buskagen och bakom en stormfälld björk var det inte alldeles lätt att få syn på dem. Laban växer till sig allt mer, han har små basthornansatser och har till och med visat upp flemande. Här om dagen slappade hela gänget på vår tomt under tre timmar, Laban hittade en solig plats där han kunde gotta sig en bra stund. Fåglarna bjuder på trevlig underhållning i fågelmatningen, det är rejäl åtgång på solrosfrön och viltfågelblandning. Några har hamnat i bildspelet, liksom några vårblommor. Länk till bildspelet nedan. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-02-12 Till sidtopp 2022-01-29 Håhåjaja, håhåjaja, de blåser i träa idaa står det i Gunde Johanssons “Torparvisa” och den går det bra att sjunga i dag, det har börjat svepa ordentligt runt knuten och värre skall det bli säger prognosen. Regnar gör det också, så det blir definitivt innesittarkväll. Mycket blåsande har det varit den här vintern, tur att det inte snöar och är kallt samtidigt. Ibland är det kul att testa nya saker med kameran. Jag har för första gången provat att “sy ihop” flera bilder till en. När man fotograferar en utsikt är det ofta svårt att få med hela bredden, antingen blir allting väldigt litet när man skall pressa in hela vidden i en bild, eller så blir det bättre förstoring men nästan ingen bredd alls. Jag provade att fotografera utsikten en bit bort på vägen där vi bor, Kristianstadsslätten breder ut sig nedanför. Jag satte på ett teleobjektiv och tog ett par serier med bilden på högkant, sedan provade jag funktionen “Fotosammanfogning” i bildbehandlingsprogrammet Lightroom. Det som förr var ett hiskligt petgöra visade sig gå hur enkelt som helst! Den övre bilden nedan med Fjälkinge backe består av åtta sammanfogade högkantbilder, den undre innehåller 11 stycken. Bilderna är tagna på frihand, gör man sig litet besvär med stativ och noggrant siktande kan det bli riktigt bra. Måste prova vid tillfälle! Mycket blåst har vi som sagt haft, löv och grenar far omkring. Vinden har nog fått tag i temperaturen också, för den far upp och ned på termometerskalan. Det tänker den visst fortsätta med, enligt prognosen skall dagens åtta plusgrader ersättas av lika många minus natten mellan onsdag och torsdag. Det jämnar ut sig skulle man kunna säga. Det har varit tämligen lugnt med djurlivet senaste tiden, bortsett från fåglarna då. Deras intresse för fågelmatningen är stort, och när en flock bergfinkar dyker upp ökar förbrukningen rejält. Många arter kommer på besök, i bildspelet kan man se en del av dem. Där finns även en bild på en bergfink som jag först trodde hade vita fjädrar på huvudet, men på bilderna syns det att huvudet är helt kalt. När temperaturen sjunker kan det inte vara lätt för den att klara överlevnaden. Överlevnad är ju ett problem i naturen, inte nog med att jakten på mat är jobbig -dessutom kan man råka bli mat själv! Sparvhök ser vi då och då, men det var nog inte den som fick småfåglarna att bära sig underligt åt en dag. Jag fick syn på en mycket upprörd blåmes i toppen på paradisbusken. Den satt kvar medan jag hämtade kameran, och det tillhör definitivt inte vanligheterna. Inne i paradisbusken satt en stor grupp talgoxar och blåmesar, allihop satt blickstilla och spanade mot skyn. Jag kände igen beteendet från ett par tillfällen för ett antal år sedan, de gångerna var det en varfågel som drog uppmärksamheten till sig. Jag lyckades tyvärr inte få syn på inkräktaren, men gissningsvis var det en varfågel nu också, resultatet av att en sparvhök visar sig är ett område totalt rensat från småfåglar -varenda en gömmer sig fortast möjligt. Jag har stoppat in en gammal bild på en varfågel i bildspelet för att visa hur den ser ut. Länk till bildspelet under panoramabilderna nedan. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-01-29 Till sidtopp 2022-01-07 Nytt år och nya tag, dags för ett nytt Linnekullabildspel. Skånsk vinter har fortsatt att dominera, det har växlat mellan riktigt kallt och nästan varmt. Snö har kommit och försvunnit med isgata som mellanspel. Just nu i skrivande stund är det ett par plusgrader och det småregnar. Långtidsprognosen lovar huvudsakligen tö de närmaste tio dagarna med en topp på 8 plusgrader om en vecka, måtte den stämma för elpriserna är olidliga. Det har inte varit så mycket djurliv i vintermörkret, men i går kom ett gäng hjortar på besök efter ett längre uppehåll. Ett gäng hindar med kalvar som strövar runt. Vi undrade om Laban, den ljusa kalven från sommaren och hösten, skulle finnas med i gänget, och om vi i så fall skulle känna igen honom. Han var ju så ljus att vi kallade honom Laban efter barnböckerna om “Lilla spöket Laban”. Nu har hjortarna vinterpäls och är mörkare i färgen, skulle det gå att upptäcka den lille tuffingen? Efter ett tag upptäckte vi en litet ljusare hjort i gänget, skymd av buskage. Efter lååång väntan med kameran tog den ljuse äntligen några steg bort från buskaget och lät sig beskådas. Och visst var det Laban! Betydligt mörkare nu men ändå finns ljusheten där. Vi har några kännetecken som är så pass säkra att det inte råder någon tvekan om att det är Laban. Ett streck och en samling vita fläckar på skinkorna är typiska för honom, men framför allt har han ljusa tecken på nosryggenen, i vissa lägen kan man uppfatta det som en vit ring bakom själva “näsan”. Han har också vit teckning runt den svarta nässpegeln, även vitt på öronens insida, ingen mörk kant längs ytterkanten. Ingen tvekan, Laban var här! Laban och en större hjort, mamma kanske, lade sig ner för en stunds vila, och det blev några bilder på honom både då och tidigare när han visade upp sina sidor. Jag lägger upp dem här, i hopp om att kunna be jägarna i trakten försöka spara Laban. Han är som sagt en tuffing, stångades med alla kalvkompisar i somras och i höstas sparrade han mot ett-, två- och treåringar och till och med en kapital herre. Han kan säkert bli en riktigt stilig hjortherre om han får hänga med några år. Bildspelet domineras nästan fullständigt av Laban och övriga dovhjortar, det har inte bjudits så många fototillfällen än i år. Naturligtvis kom hjortarna sent på eftermiddagen och det dåliga ljuset blev inte bättre av molntäcket. Jag tar med en dålig bild på ett par “pjoddar”, en pilfink och en järnsparv. Järnsparven är en av landets vanligaste fåglar, ändå är det inte många som sett den. Den är litet skygg och håller sig helst i buskagen, och den är dessutom väl kamouflagetecknad så det är inte konstigt att den är förbisedd. Dessutom är den ju ganska lik pilfink och gråsparv, det gör den ännu lättare att missa. Bilden tog jag för att kunna avgöra om det var järnsparv, som sagt en dålig bild men nu blir det tio jämnt i bildspelet ;-) Länk till bildspelet under bilden på Laban nedan. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2022-01-07 Till sidtopp