Mörkemasse och kalvkapplöpning

Sent på kvällen dök Mörkemasse upp! Det visade sig vara en mörk hjort som såg närmast svart ut i mörkret. En pinnhjort som uppvaktade en äldre hind. Han får ju passa påinnan de stora grabbarna kommer och tar hand om den sysslan. Hindarna bryr sig aldrig om de där slynglarna, men de ger inte upp för det.

Hindarna kommer ibland med sina kalvar, som får rusa runt på ängsgräsmattan. En hind med en kalv i förrgår, och i går kom en hind med ett tvillingpar. Det blev vilda tjurrusningar i grönskan! Det var tidigt på morgonen, vid femtiden, och ljuset ställde till det i fönstret. Det blev reflexer från diverse ting i rummet som så klart kom med på filmen när jag spelade in video. Men man ser lekglädjen hos kalvarna ändå!

Sent på kvällen kom Mörkemasse på besök.

På morgonen dagen därpå var det ljusare.

 

Länk till bildspel: 2024-07-10 Mörkemasse och kalvkapplöpning

Länk till filmen: 2024-07-0 Kalvkapplöpning på morgonkvisten

Publicerat i Natur | Lämna en kommentar

Inga grisar synes än, vi tackom nu så gärna!

Det trodde jag att jag skulle kunna jubla och skriva här. Jag kom på ett sätt att skrämma bort vildsvinen från tomten. Även om kultingarna kan se synnerligen söta ut till skillnad från sin anskrämliga mor, bökar dom runt i gräsmattan dom också. Men jag tänkte till, och –”HEURECA! Jag har en plan! Jag behöver…” konstaterade jag och satte i gång. Jag samlade ihop behövliga attiraljer, förberedde de närmaste grannarna och inväntade grisiga besökare. Det är två suggor som kommer, en med två kultingar och en med fem.

När första omgången anlände smög jag ut på motsatt sida av huset, och smög vidare mot kanten ner mot gräsmattan. Där reste jag mig, upphävde ett stridsrop a la avgrundsvrål (jag var hes hela dagen efter) och slängde samtidigt i väg ett par knallskott. Nu blev det fart på grisarna! På kvällen utsatte jag den andra suggan och kultingarna för samma behandling med samma resultat. Sedan såg vi inga vildsvin förrän i går. Inget avgrundsvrål den här gången, man lär sig, men ett par knallskott blev det och de for i väg igen. Senare på kvällen kom även den andra suggan med kultingar och blev ivägkörd.

Ännu så länge inga grisar i dag, klockan är i skrivande stund 12:00, vi får väl se. I går morse presenterades ännu en dovkalv, en tjej den här gången. Hon och mamman finns så klart med i bildspelet liksom grisar, en fågel och några fjärilar. Och både grisar och hjortar finns på videofilm, håll till godo!

Länk till bildspelet: Vildsvin och hjortar

Länk till hjortfilm: Dovhind med honkalv

Länk till grisfilm: Två suggor med kultingar

Hej hej!

Samling vid pumpen kultingar hitåt!

Publicerat i Natur | Lämna en kommentar

Några små och många stora

hittar man i dagens fotoblogg. Och film! Årets första hjortkalv har presenterats och en vildsvinssugga med smånassar hamnade också på video. De senare inte fullt så uppskattade som besökare, Kristina ryckte ut med alpklockan och då blev det fart på svinpälsarna! Kan ses i slutet på dagens video.

Bildspelet innehåller styltflugor (tror jag att det är), köttfluga, blodbi och slåttergräsfjäril. Litet blomster i ängsgräset finns med, sedan blir det större deltagare. I förrgår kom en liten räv smygande i ängsgräset, bigarråerna lockade. Det blev naturligtvis litet bilder på den. I går kom två dovhindar, de hade en liten kalv med sig. Kalven är inte gammal, men den kan redan springa med en hiskelig fart! Jag lyckades inte få bild på de vilda rusningarna, det fanns inte en chans att hinna med. När jag riggat kameran för filmning hade den lugnat sig, men litet hopp, språng och springsteg kom i alla fall med.

Med kom också besökarna som dök upp litet senare, en vildsvinssugga med ett par kultingar. De är inte särskilt välkomna milt sagt, med tanke på vad de ställer till med. Kristina ryckte ut på balkongen, stampade i golvet och ringde ihärdigt med alpklockan. Då blev det fart på de objudna, de for i väg nästan lika snabbt som hjortkalven tidigare. Tillbaka till dovhjortar igen; i dag kom äppelknyckarhinden och försåg sig med sura, rättare sagt supersura, äppelkart på Katjaträdet. Garanterat surt för henne också, saliven rann i bred ström från ena mungipan, men ner ska det. Hon är väl van nu, hon kommer den här tiden varje sommar.

Man måste kolla noga!

-Kan gå ensam också, alldeles själv!

 

Länk till bildspelet: 2024-07-04_ Några små och många stora

 

Knappen längst till höger ger fullskärm på filmen.

 

Publicerat i Natur | Lämna en kommentar

Vi ska gå och hälsa på de många små,

”Det e någe visst me de” sjöng Åke Grönberg och Eskil Dalenius i ”Luffaren och Rasmus”. Olle Adolfsson sjöng om okända djur i visan han och Beppe Wolgers gjorde, ”Många är långa och svåra att fånga, andra syns inte men finns ändå” -om man tittar efter noga finns dom trots allt! Ja, visst finns dom, men oftast ser man dom inte bland all växtlighet. Alla blombaggar är lätta att missa, fjärilar ser man lättare men ofta har dom bråttom. Flugsnapparna jagar i lövverken efter mat till ungarna och sätter sig sällan så att man kan studera dom. Grävlingen kommer gärna om natten, och då syns den inte så bra.

Hängbensteklar heter så för att deras ben hänger ned när de flyger. De håller gärna till inne i växtligheten och det är lätt att missa dom. En (Anomaloninae sp) finns med i bildspelet, den får inget artnamn och inget svenskt namn eftersom jag inte lyckats leta fram information. En annan kufisk figur är bladstekeln Tenthredo campestris,svenskt namn saknas. Solitärbin är riktiga gullungar jämfört med rovflugor, båda sorterna finns med i bildspelet. Väggsidenbin hämtar bara pollen på korgblommiga växter, stämmer bra med prästkrage. Småsovarbinas hanar har små krokar i änden som de använder för att kroka upp sig inne i blåklockor. Är de två eller flera så hänger dom i baren och skryter om dagens erövringar. Rovflugan är inte vacker, och det kan man inte påstå om stekelflugan heller. I jämförelse är blombockarna skönheter, inte minst den lilla ängsblombocken.

Även blommor kan vara små och lätta att missa. Grässtjärnblommorna bildar en riktig stjärnhimmel i gräsmattan om man ser efter, och tittar man noga på blomman är den mycket vacker. Det är mycket som man lätt missar när man bara sveper förbi utan att ha uppmärksamheten påkopplad. Och det är ju synd, så sakta ned ibland och titta noga på alla de små. Gör som Rasmus och Oskar i ”Luffaren och Rasmus”, sjung:

” Tänk, vad härligt det är att gå och hälsa på hos de många små, som man sällan får se men som ändå är me´, ja de ä någe visst me de!

Härligt är det och roligt är det och himla intressant dessutom! Jag lyckas inte hitta ursprungliga, klassiska inspelningen från 1955 med Åke Grönberg och Eskil Dalenius ,så håll till godo med den här: Frida (ABBA) – De’ e’ någe’ visst me’ de’ (1971) (youtube.com)

Förresten, vill ni ha texten så finns den längst ned i dagens inlägg, under bilderna och bildspelslänken. Jag fick skivan, en 78-varvare, som liten påg på femtiotalet. Den låten och baksidan ”Jag drömde i natt att jag hade en katt” spelades flitigt på radiogrammofonen. Skivan var garanterat inte repfri efter ett tag, men det gjorde ingenting på den tiden 🙂

Länk till bildspelet: 2024-07-01 De många små

Hängbenstekel Anomaloninae sp.
Svenskt namn saknas.

Bladstekel, Tenthredo campestris. Svenskt namn saknas.

 

Text ”De e någe visst me de”:

Vi har en liten sommarväg som går både upp och ner och

solen, som lyser då och då, och sen har vi inget

mer. Vi är ju ute för att se om Fredrikssons har det

gott! ”Vem ä de?” Jo, det är den lilla myran som har

byggt så många vackra slott! Tänk, vad härligt det är att

gå och hälsa på hos de många små, som man

sällan får se men som ändå är me´, ja de ä någe

visst me de! Tänk, vad härligt det är att gå och hälsa

på hos de många små. ´, ja de ä någe visst. Ja de

ä någe visst ´, ja de ä någe visst me de!

 

Och löven viftar ”Hej på dej” och vi luffar bara kring.

Och bakom en backes högsta krön så väntar alltid någonting.

Vi är ju ute för att se hur Nicklasson mår i kväll.

”Vem ä de?”

Jo, det är den lilla nyckelpigan, som alltid är så rar och snäll!

 

Refr: Tänk vad härligt…

 

Vi vandrar på en sommaräng, men du ser väl bara grönt,

Men tolv miljoner grässtrån vajar här och tycker det är skönt.

Vi är ju ute för att se hur Sommarssons flicka mår.

”Vem ä de?”

Jo, det är det lilla strået som har gråtit ända sen i går.

 

Refr: Tänk vad härligt…

 

Publicerat i Natur | Lämna en kommentar

Dagen efter

Ja då är man dagen efter. Dagen efter besöket hos Aleris i Malmö för att få en facettledsblockad mot smärtorna i rygg och ben på grund av diskbråck. Det känns bättre i rygg och ben i dag men naturligtvis alldeles för tidigt att dra några slutsatser. Vi är båda duktigt luttrade vad gäller förhoppningar efter 1½ år, men hoppet finns. Det tar ju några dagar, till en vecka innan kortisonet i blockaden hinner verka, så vi får se framöver hur det blir. Redan nu känns det som sagt bättre i ben och rygg, hoppas att det tar sig!

Det blev en lång dag i går, jag hade beställt sjukresa till Malmö med en halvtimmes extra tid för att vara säker på att hinna. Sjuktaxin kom sedan en halvtimme tidigare än avtalat och jag gick så klart ut, med påföljd att vi var framme mer än en timme före bokad tid på Aleris. Nåja, jag är van att vänta numera. Sedan var det blockaddags, det gick fint. Det tog en knapp halvtimme så var det färdigt. Många stick och pumpningar blev det. När jag skulle resa mig ville inte benen lyda riktigt, sköterskan undrade om hon skulle hämta en rullstol. Jag avböjde, sa att det ska mer till än så innan jag ger mig, jag har ju kryckorna. Det gick fint att gå till kaffeautomaten och sitta av en del väntetid, jag hade tagit till rejält vid bokning av återresan så när jag sedan kom ut framför Malmö Arena hade jag en timme kvar. Inget korvastånd fanns det, bara diverse ställen med kebab, kinamat och liknande, jag tillhör inte målgruppen. Ett normalt matställe fanns det, de öppnade ett par timmar längre fram. Jag slog mig ned på bänken som syns på bilden.

Bänken.

Men det fanns i alla fall underhållning. En stor grupp unga killar hade träning med en ledare. Ledaren ställde upp killarna på flera led, medan han förklarade vad övningen gick ut på. Sedan skickade han i väg led efter led, hela tiden med ett HAPP! HAPP! HAPP! mellan varje. Därpå repris åt andra hållet. Byggnadens vägg och taket över övningarna blev rena högtalarlådan så det hördes ordentligt!

Träningsgruppen med happare.

Detta var i ena änden av Malmö Arena, plötsligt hördes ett par ordentliga VOV! VOV! från andra änden (byggnaden är stooor), även de kraftigt förstärkta. Jag tittade dit, där stod en tjej med en bordercollie. Tyvärr blev det ingen bild på dem.

Långt där borta stod de, tjejen och hunden.

Hunden stod i pose ”total uppmärksamhet”. den undrade så klart vad det var för skällande där borta. Och en hel flock som yrade omkring, behövde inte han med skallet hjälp att valla in dem kanske?!

Behövde vallas?

Det var en lydig vovve, efter att tjejen stannat och gett order om tystnad fortsatte de. Men hunden kastade åtskilliga misstänksamma blickar mot HAPP!-andet och den där flocken som uppenbarligen behövde vallas! I hundens ögon, i alla fall. Tjej och hund försvann, träningsgruppen slutade övningen och frid och ro återvände.

Frid och ro igen.

Den här gången kom så klart inte sjuktaxin tidigare, om än i rätt tid. En hel buss bara till lilla jag, men inte bekväm att sitta i. Nåja, det gick bra och lunchen hemma var underbar. Benen stabiliserade sig efter hand, men jag var tämligen trött efter att ha varit uppe sedan före kl. 5. När jag satte mig att redigera bilder somnade jag flera gånger framför datorn, och det mycket intressanta Vetenskapens Värld om fjärilsteknik får jag se om, somnade flera gånger och till slut riktigt ordentligt. Men intressant var det! Säger Kristina.

Det var litet om gårdagens äventyr, ha det gott allihop!

Publicerat i Natur | Lämna en kommentar

Välkomna och ovälkomna besökare

Om man har ”Öppet Hus” på tomten och alla kan komma in får man räkna med både välkomna och mindre välkomna besökare, för att inte säga direkt ovälkomna dito. Till den senare kategorin räknas definitivt vildsvin! De bär sig illa åt och förstör ”inredningen” totalt med sitt gränslösa bökande. Med ett högt elstängsel skulle man ju slippa de ovälkomna besökarna, men samtidigt stänga ute de välkomna. Det vore ju inte bra, så vi fortsätter med ”Öppet Hus”.

I förrgår började dagen bra med välkomna besökare, några dovhindar kom och visade upp sina högdräktiga magar. Det var MYCKET välkommet, förhoppningsvis kommer de med sina kalvar längre fram när det är dags för kalvdagis.

På kvällen var det dags för ett välkommet och ett ovälkommet besök. Ett MYCKET ovälkommet! Strax efter kl. 22 tittade jag ut genom fönstret i digitala rummet, någonting rörde sig längst ned mot tomtens skogsparti. Först trodde jag att det var en svart dovhjort, men djuret var för lågt för det. Med kamera och teleobjektiv kunde jag konstatera att det var ett vildsvin! Samtidigt såg jag att en räv höll till under bigarråträdet. Efter ett antal misslyckade bilder fick jag ordning på kamerainställningarna och fick litet bilder på det ovälkomna svinet och den välkomna räven. De var inte överens om vem som skulle få vara där, och räven fick till slut ge sig. Så var det dags att avsluta det ovälkomna besöket, Kristina öppnade till balkongen och stampade i balkonggolvet samtidigt som hon ringde i den schweiziska handklockan (som låter makalöst högt!). Två blixtar försvann omedelbart från tomten, en svart åt vänster och en röd åt höger. Tråkigt att skrämma bort räven, men vad gör man. På bilder kunde vi sedan konstatera att vildsvinet var en sugga med stinna juver, alltså finns det kultingar i närheten…

Vad som lockar både gris och räv? Kolla sist i bildspelet!

Länk till bildspelet 2024-06-22 Välkomna och ovälkomna besökare

Hon har blommor i sitt hår. Litet gräs i alla fall.

-Sabla gris att grymta! Bäst att flytta en liten bit!

Publicerat i Natur | Lämna en kommentar

Ny specialare med lövsångarfamilj!

De flesta av mina bilder är tagna från ett gömsle. Gömslet är mitt arbetsrum, det ”digitala rummet”, eller köksfönstret och ibland sovrumsfönstret. Där har jag god uppsikt norrut på tomten. Det är skönt med gömslen av den sorten, inte minst när diskbråck förhindrar strövtåg i naturen.

I förrgår när jag passerade ett annat fönster med söderutsikt, var det någonting som fladdrade till i buskagen. Inte en vind över vindens ängar som fladdrar till i en tyllgardin, Utan någonting levande. Jag uppfattade att det var småfåglar på jakt efter insekter, och jag tyckte att det var ovanligt många på en gång. Jag hämtade kameran med teleobjektiv, och kunde raskt konstatera att det handlade om ett lövsångarpar med alldeles nyutflugna ungar.

Ungarna krävde fortfarande att få maten levererad rakt ner i halsen, så föräldrarna hade ett slit med att mätta dem. Om ett gap stängdes om en insekt öppnades genast ett par andra med krav om ny leverans. Det blev så klart litet bilder, tagna genom dörrfönstret i farstun. Kommer här!

Länk till bildspelet: 2024-06-20 Lövsångarfamilj

-Mer! Mer! Men JAG då?!!

Ändå vill de unga genast ha mer!

Publicerat i Natur | Lämna en kommentar

Specialare med humlelika dagsvärmare!

I går funderade jag på att göra ett bildspel med bara humlelika dagsvärmare, och det går ju inte att avhålla sig från det när man fått ihop en större samling bilder på dem. De är litet speciella, för tankarna till kolibrier. De små fjärilarna far ivrigt omkring och söker nektar i blommorna på vår paradisbuske. Vingslagen är så snabba att man aldrig ser vingarna, en av bilderna i bildspelet är tagen med 1/2000 sekund, ändå är vingarna oskarpa på grund av rörelseoskärpa.

De rör sig snabbt mellan blommorna, och tankningen av nektar brukar ta någon tiondels sekund, ännu snabbare om blomman visar sig vara tömd på godsaken. Det är en utmaning att hänga med i svängarna med kameran, men med träning går det hyfsat. Tyvärr tar krabaterna ingen som helst hänsyn till fotografens önskemål om långsam posering vid vacker blomma med ren och fin bakgrund. Tvärt om, de verkar försöka ställa till det så mycket som möjligt för paparazzon! Många bilder blir det, och ibland någon bra…

Här kommer en laddning ur årets bildskörd av humlesvärmare (hittills) och avslutning med en dam som verkligen har sting om det behövs.

Länk till bildspelet: 2024-06-16 Humlesvärmarspecial

Humlelik dagsvärmare Hemaris fuciformis

Humlelik dagsvärmare Hemaris fuciformis

Publicerat i Natur | Lämna en kommentar

Bland svärmare och svärmande guldbaggar.

Dags för litet bilder från första halvan av juni. När solen strålade i maj och de första dagarna i juni kom tanken naturligt, vänta bara tills skolorna slutat. Jodå, det stämde. Värmen försvann och regnet kom. Men vädret har varierat så solen har varit framme den också, ibland. Paradisbusken körde i gång sin blomning, den är uppskattad av många pollinerare. Honungsbin så klart, humlor anlände och blev ganska många, mörk jordhumla och jordsnyllthumla var det gott om, även åkerhumlor.

Fjärilarna är inte så många, men amiral, mindre tåtelsmygare och citronfjäril finns i bildspelet. Många är däremot gräsgrön guldbagge i år, de flyger runt med bra fart bland blommorna, det närmast svärmar av dem. Några dovhjortar kom på ett numera sällsynt besök, en hjort och två hindar.

När paradisbusken blommar kommer alltid humlelik dagsvärmare och far runt mellan blommorna. Undan går det, och det är inte lätt att få dem på bild, en ren utmaning får man säga. Nu är ju utmaningar till för att antas, så det finns en samling humlesvärmare i bildspelet. Förhoppningsvis dyker även större dagsvärmare upp innan blommorna faller av. En utmaning är svärmarna som sagt, det har blivit en hel del ganska lyckade bilder. Jag funderar på att göra ett specialbildspel med bara svärmare. Vi får se hur det blir!

Länk till bildspelet: 2024-06-15-Bland svärmare och svärmande guldbaggar

Full fart bland blommorna!

Humlelika dagsvärmaren kommer flygande som ett jetplan!

 

Publicerat i Natur | Lämna en kommentar

Efterkälken -den sitter jag på!

Jag har hamnat på efterkälken med uppdateringar här, och kälkåkning på sommaren blir det ju inte mycket fart av. Men nu kommer i alla fall ett avslut för maj månad. Kallt var det i början, men sedan kom värmen. Mycket värme fick vi, och mycket litet regn. Det blev full fart i insektsvärlden, blommorna blev snabbt pollinerade och därmed blev blomningstiden litet kort. Några hjortar ser vi inte till här, så jag har bytt teleobjektivet mot ett makro-objektiv och sett på världen genom det. Det kan man lära sig mycket av!

Det är väldigt mycket man inte lägger märke till i vanliga fall, men med ett makro på kameran eller med ett förstoringsglas i handen kan man få ta del av en helt ny värld. Insekter är mycket intressanta att titta på, dessutom är de helt nödvändiga för vår överlevnad. Visst, den tanken är svår att ta till sig om man hamnar i ett myggsvärmområde och blir attackerad av tusentals myggor. De behövs för att fåglarna ska kunna föda upp sina ungar, men miljarder är ju att ta i. Och deras stora antal är inte representativt för de insekter som sköter pollineringen av våra växter, bär, fruktträd med mera. Tvärt om, de minskar i antal och stora delar av våra vildbin är nu rödlistade.

I bildspelet finns exempel på insekter som jag fotograferade på vår tomt under sista veckan i maj. Först en parasitstekel, det långa sprötet baktill är ett äggläggningsrör. Bra att ha om man ska lägga ägg på eller inne i värdinsektens larv, ibland bo. I skrivande stund har jag inget artnamn. Blomflugan som liknar en geting är mycket riktigt en getinglik tigerfluga som följs av en Stor dansfluga. Den röda skalbaggen kallas Stor kardinalbagge. Jag slutar uppräkningen innan det blir tjatigt, namnen finns i bildspelets bildtexter. Jo, förresten, apropå det där med namn. Ingen kan ju kunna alla namn på olika kryp, särskilt inte jag som inte ens kan många. Men det finns god hjälp att få i olika Facebookgrupper, so ”Vilken insekt”, ”Tvåvingarnas liv”, ”Vi som gillar bin och humlor” för att bara nämna några. Där finns fantastiskt kunniga människor som gärna hjälper oss okunniga! Prova gärna!

Länk till bildspelet: 2024-06-10_På_efterkälken

En parasitstekel, parasiterar på det vi kallar skadeinsekter.

Hane av Vanlig skorpionslända (Panorpa communis)

 

Publicerat i Natur | Lämna en kommentar