Efter en längre tid med mycket plusgrader och mängder med regn har vintern nu gjort come back. I morse vaknade vi till ett vitt landskap och temperatur på väg nedåt längs skalan. Så värst mycket snö handlar det ju inte om och inte mängder med minusgrader heller, två, kanske tre just nu.
Jag har fortsatt att följa gästerna vid fågelmatningen, många fåglar och ett par ekorrar. Av de senare var ettöringen här i dag, hon med ett öra alltså. Hon har hamnat på bild, liksom tuffa titor, en supertuff blåmes och en ännu tuffare grönfink. Titorna sticker i väg blixtsnabbt när de fått tag i önskat frö. Blåmesar är verkligen ena tuffingar, jag fick en bildserie på en blåmes som skäller ut en bergfink, gör klart vem som är störst, bäst och vackrast -verklig storlek har inte med saken att göra, och sedan sticker i väg med nöten som båda var ute efter.
Grönfinkarna är också trätgiriga, jag fick en serie med en grönfink som är på krigsstigen mot en domherredam. Finkar är de ju båda, domherre större än bergfink men det saknade betydelse här också, domherren fick ge sig och flög i väg. Roligt att få på bild! Julesnö må vi ha, men inte julefrid! Inte bland fåglarna i alla fall.
Länk till bildspelet julesnö men ingen julefrid
Större frön är det bäst att ta med till ett säkert ställe och äta i lugn och ro!