I onsdags, 17 januari, hade Kristina tid hos läkare i Degeberga på förmiddagen. När vi steg upp på morgonen var det rejäl snöyra. Vi tog en litet längre väg över Nöbbelöv – Everöd i stället för de mindre vägarna över Östra Sönnarslöv. Det var snöigt värre ändå. På hemvägen var snöovädret ännu kraftigare, dålig sikt på grund av vågrätt fallande tät snö, emellanåt närmade sig siktsträckan noll. Vi höll tummarna att ingen av lastbilarna framför oss skulle bli stående på någon enkelfilig sträcka. Nå väl, det gick bra.
Innan vi åkte på morgonen blev det några bilder på tre rådjur som kom på besök tidigt på morgonen. När vi kommit hem från Degeberga kulminerade snöyran, bilderna på koltrasten och bigarråträdet är ett försök att visa eländet. Litet senare upphörde snöandet, en hårt arbetande blåmes och en rosig domherre hamnade på bild.
De och de andra småfåglarna höll noggrann uppsikt, tur var det för en sparvhök försökte ta en lunch i fågelmatningen, och då tänkte den sig inte frön. Småfåglarna höll undan, och sedan utbröt ett upprört kvittrande. Precis som katter brukar göra efter misslyckad jakt satt sparvhöken kvar en stund och låtsades som om ”jag skulle bara hit och sitta en stund, vad trodde ni?” När allt lugnat ned sig kom en av tvåöringarna och försökte sig på en klättring på ett frörör, men efter ett platt fall höll han sig sedan på marken.
Länk till bildspelet om dagens upplevelser: Snöoväder och sparvhöksattack
Kanske finns något ätbart i det kullvräkta äppelträdet?
Tvåöringen får syn på fotografen.