Linnekulla.se

I går blev skottningen fram till bilen klar. Vi har fått mycket god hjälp av vår granne Lotta, det är vi mycket tacksamma för! Det blev ingen skrytbild av gången upp till bilen i går, men i dag ligger den först i bildspelet. Det finns också en bild på Paradisbusken, den lutar sig numera skyddande ned över fågelmatningen. Trots att jag bankat och skakat bort så mycket snö som möjligt har den inte rest sig helt. Nu är den i stället ett mycket gott skydd för småfåglarna som kommer till matningen, jag skulle vilja se den sparvhök som lyckas förfölja en fågel in i det virrvaret av grenar! För min del gäller att ta av mössan när jag fyller på fågelmat, skulle jag glömma det ser busken snart till att det blir gjort.

En bofinkdam har hamnat på bild, liksom en av rödhakarna som håller till här. Det är en trevlig fågel som man gärna ser på bild, men jag nöjer mig med tre bilder här. Det skulle nog kunna upplevas som aningen tjatigt om jag tog med alla bilder som jag lyckades ta på den.

Några av Kristinas orkidéer blommar och lyser upp här inne i vintermörkret. När jag passerade en av dem med kameran i handen kunde jag inte låta bli att knäppa några bilder. En av dem avslutar dagens bildspel.

Länk till bildspelet 2024-01-08_snöskottningsskryt

Efter allt snöande finns det gott om skottning att ägna sig åt. En liten bit i taget, sträng kyla och hårt arbete är en dålig kombination. Nu är det i alla fall färdigt åt ena hållet, återstår att skotta fram till bilen. Och skotta fram bilen! Mycket snö ligger det på den.

Men bilder har det blivit, en stilig ekorre och ett fint pilfinkpar har hamnat i bildspelet. Många bilder på samma fåglar kanske någon tycker, men jag tycker att bilderna hör ihop som serie. Kolla själv i bildspelet!

Länk till bildspelet 2024-01-06_skottning

Solsken!

Efter tre dagar med snösmocka var det i dag äntligen dags för solsken! Vintrigt solsken förståss, solen står inte högt på himlen precis och inte har den mycket verkan heller. Det märktes i dag, termometern som har sensorn på väggen visade minus 18 grader. Med tanke på att den brukar visa två, tre grader över vad som gäller längre ut kan man med stor säkerhet anta att det var runt tjugo minusgrader. Usch!

Skottning fram till bilen var planerat att åtminstone påbörjas i dag, men när termometern inte orkar över sexton minus är det inte svårt att avstå utearbete. Det springer inte bort. Det fick bli fönsterfotograferande i stället med bilder på soluppgångens återspegling i norr och väster. Inte mycket värme i det solskenet!

En ekorre kom på morgonen för att käka fågelfrö, den fick vara fotomodell en stund. Den var noga med att hålla uppsikt så att ingen katt eller hök skulle kunna anfalla. Förståndigt! Hasselbuskarna har länge satsat på vårväder och har nya, fräscha hängen. Inte ovanligt i och för sig, men nu får de väl göra som lilla videung i visan, sova vidare. För än så är det långt till vår, innan rönn i blomma står. Visan slutar ju med ”än så är det vinter”, och äger då sannerligen sin riktighet, här och nu. Varför kan vi inte ha en vanlig skånsk vinter? Visst, mörkt, blött, skitigt och slabbigt brukar det vara, men varianten vi har nu passar bättre i Norrland och polartrakterna. Där är de ju vana!

Länk till bildspelet: Solsken!

Fortfarande samma snöoväder, men det var tredje dagen som vi vaknade upp till en ny snösmocka. Det blir ett svårt jobb att komma fram till bilen och sedan få bort snön från den och runt omkring. På måndag måste vi använda den, tre dagar att gräva sig fram. I dag blev det en gång till källaren för att koppla på värme där, annars kan de förutspådda 15 – 20 minusgraderna gå illa åt hydrofortanken och ledningarna. Fåglarna fick påfyllt i frörören.

Litet bilder blev det, på snömängderna och på fåglar. Tio av bilderna kan ses i bildspelet, här kommer länk till Snösmocka 3!

Ja, det är ju fortfarande snösmockan från i går som kör på för fullt, men för att skilja gårdagens inlägg från dagens kallar jag det här inlägget Snösmocka 2.

Mycket snö har det blivit. Den snöklädda Paradisbusken bågnade rejält, den gömde fågelmatningen med frörören fullständigt. Jag fick gå ut med en lång käpp och banke på den för att lossa snön. Och nog lossnade den, tur att jag letat fram min gamla parkas. Nåja, litet hjälpte bankandet även om jag blev snöklädd jag också.

Bilder från dagen finns i bildspelet. Där kan man se snön som täcker oss allt mer, litet fåglar och en ny design på Renault, SRS GT. Länk till bildspelet Snösmocka 2

Mörkt var det i går, och förvisso önskade vi oss litet ljus i tillvaron. Men det var ju inte direkt en rejäl snössmocka vi tänkte oss skulle komma och måla världen vit med vispgräddeliknande draperier över omgivningarna.

Fåglarna som nyttjar vår fågelmatning verkade inte heller riktigt belåtna. Inte ekorren heller, det blev ju till att gräva i snön efter käk i stället för att bara ploicka i sig. En gulsparv verkade i alla fall ta det med jämnmod och satt i toppen på paradisbusken och putsade fjädrarna.

Vi handlade mitt på dagen och besökte apoteket, det har utovats stora snömängder så bäst att gardera sig. Snöfallet började med riktigt tung blötsnö, vi undrade hur vägen skulle bli när minusgrader i mängd kommer stormande som meteorologerna lovat. Spårig blötsnö och vatten som fryser till is är inte drömväglag precis. Det räddades vi från av en snöröjare som plogade den lilla vägen och tippade blötsnön på lagom avstånd. Det tackar vi för!

Litet bilder blev det trots smällen – eller kanske på grund av?

Länk till bildspelet:  Snösmocka!

Så är 2023 helt slut och 2024 är nyfött. Det börjar duktigt mörkt och dimmigt här i Skåne. När jag plåtade genom fönstret vid diskbänken och såg det otända ljuset i fönstret dök Nils Ferlins ”En valsmelodi” upp i minnet. Ni vet den där som börjar ”Dagen är släckt, mörkret är väckt”. Den som inte minns den biten kommer säkert ihåg vad som kommer litet längre ned i dikten; ”och snart i min grop skola maskarna finna att jag är ganska mager om bená, tillika om armar och hals.”

Det där sista, om bená och armar och hals, stämmer ju inte alls på mig numera efter ett år med stillasittande på grund av ryggen. Förhoppningsvis stämmer inte resten heller på det nya året, vi får hoppas att mörkret släcks och ljuset väcks i stället trots den mörka första dagen.

Stearinljusets låga i fönstret lyser med sin frånvaro. Vi får hoppas att året blir bättre framöver.

Årets första bildspel innehåller bilder från förra årets sista dagar, till exempel skatan jag berättade om, hon som tog en mus till lunch. Där finns även en råget, och några dovhjortar som dök upp för ett numera sällsynt besök. Ekorrarna är flitiga besökare vid fågelmatningen liksom fåglarna så klart, bilder på båda sorter finns med. Skatan avslutar 2023, sedan följer bilder från i dag.

Länk till bildspelet  God fortsättning!

Wikipedia: Skata (Pica pica) är en fågel inom släktet skator och familjen kråkfåglar, som förekommer i stora delar av Europa samt västra och norra Asien.

Wikipedia tar också upp hur vi människor sett på skator genom tiderna, men det hoppar jag över. Skatan är en riktig turfågel, och så ÄR det, för det vet jag! Så det så. Bilden är tagen i dag, se bara där vilken turfågel det är, när jag inte hade någon lämplig bild och dagen var mörk som bara den. Vi har ett skatpar här som rensar under frörören och håller rent så att inte möss och den större sorten kommer åt! Se bara där en gång till vilken turfågel det är! För några dagar sedan fick jag bilder (riktigt dåliga) när en av skatorna tog en mus och åt upp! Se där igen!

Glada nyårshälsningar från Linnekulla!

För att få till en riktigt God Jul! kör vi med dubbel julhälsning!